Från detektivbyråer i Afrika, till Edinburgh Scotland och lite akademiska Tyskland in i mellan kan man följa Alexander McCall-Smiths karaktärer. Hans böcker om Damernas detektivbyrå är en succé och är nästan alltid utlånade på vårt lilla bibliotek. Jag läste någonstans att de även håller på att göras till film, det kommer nog att göra många glada.
Men han stannar inte där, hans andra böcker, som också kan räknas som succéer inkluderar filosofiska tankar i Edinburgh, en tysk professor som verkar ha en skruv lös och nu den senaste i raden av många, berättelsen som började som en följetong i en skotsk tidning om huset på 44 Scotland Street i Edinburgh.
McCall-Smith har en humor och skrivarkänsla som passar de flesta. Det är inte många jag har träffat som inte gillar honom och gillar man inte en av serierna, gillar man ofta en annan. Jag själv är inte överförtjust i Damernas detektivbyrå, medan jag älskar Söndags filosofiklubben och den nya serien 44 Scotland Street.
Vad jag gillar mest med McCall-Smith är hans sätt att skriva. Löst och ledigt som om han sitter på en pub och berättar en historia, det är inget krystat, inga långa beskrivningar som inte leder någonvart och inga personliga karaktärer som studeras i detalj. Han skriver helt enkelt om människor och sen kan man måla sin egen bild av dem. Ta exemplet med Doktor von Igelfeldt. Han är just så egen man tror att en tysk professor kan bli om han spenderar alltför lång tid i den akademiska världen långt från verkligheten. Hans egen pompöshet får mig stundom att skratta och stundom att skaka på huvudet. Hans beskrivning av Isabel Dalhousies liv och livet på 44 Scotland Street, får mig att vilja besöka Edinburgh.
Jag kan bara längta till vad mer som kommer från McCall-Smith.
Josefine
Mina rekommendationer: Portugisiska oregelbundna verb av Alexander McCall-Smith
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar