Många har kanske hört om Henning Mankell, om inte annat så kanske på TV där Wallander filmerna har gått det senaste halvåret. Wallander serien har det som alla andra deckare har. Det finns en huvudperson, i det här fallet Kurt Wallander som är kriminalinspektör hos Ystad polisen. Han är frånskild och har en dotter. Han har det lite halvtaskigt med relationer och han verkar gift med jobbet. Har du hört det förut? För mig låter det som alla andra deckare jag någonsin läst. Jag läste alla Tvillingdeckarna när jag var yngre så det har blivit en hel del med åren. Mankells Wallander böcker är inte alls dåligt skrivna, de inger spänning och man vet aldrig riktigt hur det slutar, men ändå känns det som om jag har hört det förut.
Jag har läst många av Mankells böcker som inte ingår i Wallander serien och jag tycker att de är mycket bättre. De tar upp ämnen som berör, jag tänker främst på Tea Bag som jag läste för inte alls länge sen. Den tar bland annat upp problemet med flyktingar som lever underjorden i Sverige, dem som de flesta svenskar inte bryr sig om att se eller ens vill låtsas om att de finns. I Comedia Infantil skriver han om gatubarnen i Brasilien. Vindens son handlar om en svart pojke som hämtas från Afrika till Sverige någon gång på 1800 talet för att, som ett djur, bli inspekterad och uppvisad på olika institutioner här i landet.
Dessa böcker lämnar ett avtryck i minnet. Det var flera år sen jag läste Comedia Infantil och Vindens son, men jag kommer fortfarande ihåg känslan jag hade, när jag läste dem. Det finns väldigt få böcker som kan få mig att känna på det sättet, men har man väl hittat dem så kommer de att finnas med dig för resten av livet.
Josefine
Mina rekommendationer: Comedia Infantil av Henning Mankell
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar