Att använda historisk skönlitteratur inom historia undervisningen, var ofta en diskussion bland mina professorer på universitet. Jag hade en professor som absolut vägrade att nästan ens erkänna historisk skönlitteratur som värdig och en annan professor som i hans kurser ofta använde sig av det i undervisningen.
Jag är kluven i frågan, jag anser att det finns fördelar med båda. Inom ämnet finns flera bra läroböcker och det finns många bra original källor som blivit inbundna i antologier. Det känns som om de är viktigare att studera än en historisk roman skriven av en nutidsförfattare. Men jag kan också se den andra sidan av saken. Att använda sig av skönlitteratur i introduktionsklasser kan bli ett lockbete för eleverna att fortsätta studierna genom att visa det intressanta i historien. En historisk roman kan bli en öppning till elever som inte är intresserade av historia att faktiskt bli intresserad.
När jag var yngre läste jag ofta Olof Svedelids böcker om Sveriges historia och jag tyckte alltid att de var intressanta. Det gav mig ett intresse för historia. Det gav mig också en fördel att redan känna till en del av händelserna i Sveriges historia när vi sen läste om de olika epokerna i skolan. Tänk vilken fördel det är för en elva tolvåring.
En välvald historisk roman kan vara värt att läsa för underhållningsvärdet och sen kan man plocka upp en fack bok för att förkovra sig mer i ämnet. Nuförtiden läser jag gärna Philippa Gregorys böcker om Tudor England, olika skildringar av andra världskriget, eller Marek Halter som jag skrev om i mitt förra inlägg. Men det är mest för underhållningens skull, inte för att lära mig mer om ämnet.
Glöm inte att kolla in min engelska blogg the reading chair.
Josefine
Mina rekommendationer: Flickan med pärlörhänget av Tracy Chevalier. Boken INTE filmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar