Den stora premiären

Ett stort välkommen till alla som har hittat hit.

Jag bestämde att denna blogg skulle handla om böcker. Inte bara för att jag gilla att gå på biblioteket och försjunka i deras rader av böcker, men också för att jag gillar att läsa och rekommendera böcker till andra.
Ni ska dock veta att jag har ett mindre problem med böcker, jag kan inte lägga ner dem. Hur dåliga de än är, så kan jag inte sluta läsa en bok enbart för att den är dålig. Man vet aldrig om den blir bra i sista kapitlet och då går jag miste om det. Det har faktiskt hänt ett par gånger, men inte speciellt ofta. Men jag hoppas i alla fall att jag har lärt mig något av dessa böcker. Till exempel hur man inte ska skriva för att få en person att verka trovärdig, djup och levande etc.

Jag försöker mig själv på att skriva en del, därför känns det inte helt bortkastad tid att läa även de lite sämre böckerna, för att det råd jag nog fått flest gånger är att vill man bli författare måste man läsa mycket själv.

De sista raderna av detta första inlägg vill jag ägna åt minnet av Marie Gripe. Jag slukade många av hennes böcker när jag var yngre. Boken om Hugo & Josefine var en av favoriterna. En annan favorit var Stackars lilla Q, den fick jag i present ett år. Vi läste Tordyveln flyger i skymningen som högläsning i skolan. Agnes Cecilia serien läste jag på egen hand och kommer ihåg att de var magiska böcker. Det sista jag läste av henne var Tre trappor upp med hiss serien, de var tjocka böcker som jag lånade från biblioteket. Jag kommer inte ihåg den exakta handlingen i alla böckerna, det är mer känslan jag får när jag tänker på dem som är viktigare. Så mitt sista ord blir till alla er som läser detta att när ni har tid, läs Maria Gripe.

Om någon vill, kan ni gå in på the Reading Chair och läsa den engelska versionen av det jag skriver här, med reservation för eventuella olikheter.
Josefine